Ordlista

Bas/buren

En färgprodukt är baserad på ett bindemedel och buren av ett lösningsmedel.

Basta-systemet – krav för ett hållbart byggande. Ämnen som är farliga för miljön i allmänhet, och människors hälsa i synnerhet, hör inte hemma i ett hållbart byggande. De produkter du väljer ska klara BASTA-kraven vilka innebär att produkterna, kort sagt, inte får innehålla farliga ämnen. Syftet med kraven är att på sikt helt eliminera farliga kemiska ämnen i byggsektorn. BASTA-systemet stöds därför av Sveriges största aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen.
BASTAs databas innehåller två register, BETA och BASTA. BETA-registret innehåller produkter som uppfyller grundkraven, BASTA-registret innehåller produkter som uppfyller systemets hårdare krav.

Bets

Betser är uppbyggda på lösliga färgämnen som är mycket transparenta och färgstarka. I regel är ljusbeständigheten dålig hos betser, därför används dessa endast inomhus.

Biocid

Ämne med förmåga att döda organismer.

Blåsor

Blåsor kan uppstå vid exempelvis målning på solheta eller alltför fuktiga ytor. Jämför Linoljeblåsor.

Blödning/blödande pigment

Kan uppstå när ett pigment inte tål ett visst lösningsmedel. Det kan då ge missfärgningar i ytan.

Brandfarlighet

Vissa färgprodukter som innehåller lösningsmedel varierande i grad av brandfarlighet. Denna mäts via bestämning av flampunkt (temperatur då ångor antänds av öppen låga):

Klass 1 – Mycket brandfarligt. Antänds vid temperatur lägre än +21ºC

Klass 2a – Brandfarligt, högre än +21ºC men lägre än +30ºC

Klass 2b – Brandfarligt, högre än +30ºC men lägre än +55ºC

Klass 3 – Högre än +55ºC till och med +100ºC.

Densitet

Förhållandet mellan en kropps massa (vikt) och dess volym.

Dispersion

En blandning bestående av fasta partiklar, vätskedroppar eller gasbubblor i vätska eller gas. Mineral bestående av magnesiumkalciumkarbonat.

Dolomit

Mineral bestående av magnesiumkalciumkarbonat.

E

EU-Blomman, Svanen och Astma- och Allergiförbundet

Många av våra produkter har rätt att bära dessa miljösymboler och dessa finns markerade på förpackningarna.

Epoxifärg

Tvåkomponentfärger där epoxidelen reagerar kemiskt med härdaren. De har en begränsad användningstid efter härdartillsats.

Epoxifärger finns lösta i lösningsmedel eller emulgerat i vatten. Epoxifärger utmärks av mycket hög slitstyrka och vatten/kemikalieresistens. Epoxifärg används idag främst på betonggolv i utsatta miljöer. Det är viktigt att underlaget som skall målas är torrt och inte utsatt för fukt underifrån. Epoxifärg bör inte användas utomhus eftersom den kritar snabbt och kraftigt.

Etsa

Fräta in fördjupningar i glas eller metall med flera ämnen.

Fuktbalans/dynamik

Beskriver hur lätt fukt kan transporteras ut och in ur underlaget och färgen.

Fuktkvot

Den faktiska mängden fukt i ett material.

Fuktmätare

En apparat som med olika metoder mäter fukthalten i träet, till exempel med elektrisk spänning.

Fungicid

Ett ämne med förmåga att döda svampar, som mögelsvamp.

Färg

En färg består av tre huvudingredienser: Bindmedel, pigment och lösningsmedel. Dessutom ingår oftast ett eller flera tillsatsmedel som ger färgen dess slutliga egenskap. Valet av bindmedelstyp är dock det viktigaste för att uppnå önskade egenskaper. Därför är olika färger anpassade för utom- eller inomhusbruk och för trä, metall eller puts och liknande. Färg är oftast en fyllig och täckande produkt med långt underhållsintervall.

Färgfilm

Den yta som blir kvar (bindemedel, pigment) efter att färgen har torkat.

Glans

Anger hur matt eller blank en yta upplevs. Glans uppdelas i följande områden: högblank, blank, halvblank, halvmatt, matt och helmatt. Glansvärdet mäts med en glansmätare.

Gräng

Spackel- eller färgyta som har en mer eller mindre knottrig struktur på ytan.

Grundolja

Avser produkter som tränger djupt ner i träet och skyddar mot fukt, mögel- och rötsvampar. Används före vidare målning på trä utomhus.

Kalkfärg

Kalkfärger är baserade på släckt kalk i vatten. De reagerar med mineraliska underlag och ger färgfilmer som är mycket öppna för vatten. Rena kalkfärger skall appliceras i många tunna lager med mellanliggande vattning av ytan. De är starkt alkaliska och kräver försiktighet vid användning. Målning med rena kalkfärger är relativt komplicerat och bör överlåtas till yrkesmän.

Kondens

Vatten som uppkommit genom kondensering från gas- till vätskefas.

Kritning

Färgen påverkas och bryts ned av solljus vilket gör den spröd samtidigt som kulören och glansen förändras. Oftast blir den ljusare och mattare.

Kulör

Verklig kulör och upplevd kulör. Upplevd kulör upplevs på den målade ytan som ljusare och starkare än den verkliga på ett litet färgprov.

Kulörsortiment

Här anges kulörer som finns färdiga som lagerkulörer. Oftast kan de olika färgkvaliteterna brytas till en mängd olika kulörer från speciella baser med brytfärger (pigment) i butik via automatiserade doseringsmaskiner.

Lackfärg

Oftast färger som blir hårda och repfasta, för ytor som utsätts för påfrestning.

Lasyr

Ger ett genomskinligt tunt skikt. Lasyr kan fås i olika kulörer och har kort underhållsintervall men är enkelt att underhålla. I regel räcker lätt avborstning och applicering av ny lasyr.

Latex (akrylatfärg)

Latexfärger finns för målning både inne och ute. Förutom latexfärgers miljövänlighet utmärks de av snabb torktid, god vidhäftning och mycket god kulör- och glanshållning utomhus. Latexfärger behåller sin flexibilitet under lång tid. Utomhus har akrylatfärger de allra bästa egenskaperna. Utomhus skall allt trä grundmålas med vattenburen alkydfärg före färdigmålning med latexfärg.

Linoljeblåsor

Vid den första målningen av en träfasad med linoljefärg (vanligt fram till före 1950) grundade man ofta med en blandning av terpentin och linolja, så kallad halvoljning. Efter flera ommålningar blir färgskiktet för tätt och vid värme kan linoljan ombildas till gas som expanderar och tränger bort färgen från underlaget i form av blåsor.

Linoljefärg

Baseras på huvudsakligaste kokt linolja. Idag pigmenteras linoljefärg med vanliga pigment. Lösningsmedlet brukade förr vara terpentin men idag är det oftast alifatnafta. Linoljefärg torkar långsamt, kritar relativt snabbt och färgen blir så småningom spröd. Linoljefärg används idag huvudsakligen utomhus på trä.

Lösningsmedel

Oftast vatten eller alifatnafta. Har som huvudsaklig uppgift att göra det möjligt att överföra färgen från burken till ytan med avsett verktyg. Därefter dunstar lösningsmedlet bort och färgen torkar.

Materialåtgång (sträckförmåga)

Beskriver hur många kvadratmeter en liter färg normalt räcker till vid en applicering. Detta är en ungefärlig siffra beroende på variation i underlagets skick, sugning och struktur. Det bör noteras att siffran anger materialåtgång per applicering. Skall färgen appliceras exempelvis två gånger skall sträckförmågan för den färdig yta halveras.

Miljödeklaration

För flertalet av våra produkter finns en miljödeklaration.

Patentering

Grundning för att förstärka ytor med färg för att förbättra vidhäftningen av nästkommande färgskikt.

Pigment

Ger färgen dess kulör och täckning. I en klarlack finns inga kulörgivande pigment.

Puts

Mineralisk ytbeläggning. Varierande sammansättning och egenskaper. Idag oftast en blandning av kalk och cement.

R

Reverterad

Träfasad som belagts med puts på nät eller vassmatta.

Rostskyddsfärg

Innehåller oftast speciella tillsatser som skyddar mot rost och som även stoppar påbörjad rostbildning.

Röta

Naturlig nedbrytning av trä via rötsvampar. Kan bara uppstå vid konstant hög fuktkvot i träet.

S

Sampolymer latex

Blandningar av olika typer av polymerer (bindemedel) för färgtillverkning.

Schablon

Mönster utskuret i plast/papper. Placeras på yta och stöpplas med färg, vilket ger det utskurna mönstret på underlaget.

Silikatfärg

Silikat reagerar kemiskt med mineraliska underlag som till exempel puts, betong och fibercement. Dess speciella egenskaper ger en färgfilm som är extremt härdig och med mycket god vidhäftning. Silikatfärger släpper lätt ut vattenånga från underlaget. De är också starka alkaliska i våt form och kan därmed etsa bland annat glas. Hud och ögon måste skyddas väl mot stänk.

Skumbildning

Luft som bildas i färgen under tillverkning eller vid applicering med rulle eller spruta. Kan ge kratrar och hål i den torra färgfilmen.

Slamma

Att slamma innebär att man gör en lösare sörja av cement, kalk och vatten och “kastar” på sörjan på ytan. Man får då ett tunt skikt av puts (Cirka 10-15 millimeter) som buffert mot fukten.

Slamfärg

Vanligaste förekommande slamfärg är Falu Rödfärg. Bindemedlet består av råg- eller vetemjölklister förstärkt med linolja. I äkta Falu Rödfärg skall minst 18% rödfärgspigment från Falu koppargruva ingå. Lösningsmedlet är vatten. Slamfärg bör endast användas utomhus på sågat trä eller trä tidigare målat med slamfärg. Färgen torkar snabbt. Kulörutbudet är mycket begränsat och färgen kritar relativt snabbt.

Spädningsmedel/förtunning

Vätska som används för att sänka viskositeter samt för rengöring av verktyg med mera.

Stöppla

Måla ytan så att den blir matt och får en knottrig struktur.

Systemmålning

Ytor som behöver ett långvarigt och slitstarkt skydd målas ofta med olika typer av färger i kombination med varandra för att uppnå optimala egenskaper.

Säkerhetsblad

Enligt lag skall leverantörer av kemiska produkter för yrkesmässig användning överlämna så kallade säkerhets-datablad.

T

Temperaturkänslig

Färgens känslighet för framförallt kyla, men kan även vara värmekänslighet. Effekten kan vara att färgen under målning vid kyla tjocknar och vid värme tunnas ut. Kan även vara att färgens kulör förändras vid olika temperaturer.

Tixotropi

En metod för att göra färgen mindre benägen att droppa eller rinna. En tixotrop vätska blir mer lättflytande när man snabbt rör i den men tjocknar igen då den får vila.

Torktid/övermålningsbar

Anger ungefärlig torktid baserat på praktiska provningar. För att kunna ge jämförande värden anges dessa tider vid bestämd temperatur och luftfuktighet. Lägre temperatur ger oftast en längre torktid. Hög luftfuktighet kan också förlänga torktiden för främst vattenburna färger. Färgens sluthårdhet kan ofta ta längre tid än vad som anges under rubriken torktid som närmast anger när färgytan är brukstorr/hanterbar.

Transparanta pigment

Halvt genomskinliga pigment som bland annat används till lasyrfärg och tryckfärg.

Tryckimpregnerad

Trä som impregnerats in till kärnveden med rötförhindrade medel.

Träolja

En djuppenetrerande produkt för trä som hindrar fuktinträngning och ger träet en vacker och djup lyster. Innehåller oftast vattenavvisande tillsatser.

Torrhalt

Anger hur mycket material som blir kvar på ytan när lösningsmedlen dunstat bort.

Täckfärg

Se färg.

Täcklasyr

En täckande produkt men med ett tunnare färgskikt som tydligare visar träets struktur. Täcklasyr har kortare underhållsintervall men är också enklare att underhålla. Det räcker oftast med avtvättning och borstning av ytan före målning.

U

Uppruggat

Behandling av en yta som gör den lite sträv för att öka vidhäftningen till nästa målning.

Uretanfärg

Uretanfärg ger extremt hårda och härdiga ytor. Även beständigheten utomhus är i de flesta fall mycket god. Uretanfärg används främst inom måleriet vid golvmålning på mycket hårt utsatta ytor. Det är viktigt att ytor som ska målas är torra och inte utsatta för underifrån kommande fukt. Användning av uretanfärg fordrar utbildning enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser.

Varningsmärkning

De produkter som i vårt sortiment klassas som märkningspliktiga har tydliga märkningar på förpackningsetiketten. De kan exempelvis vara en orange ruta med ett Andreaskors (svart kryss) samt text om farligt innehåll och skyddsåtgärder med mera.

Vidhäftning

Hur färg fäster och sitter fast på en yta, exempel trä, puts och metall.

Viskositet/konsistens

Ett mått på hur lätt en färg rinner och hur lättmålad den är.

Vått-i-vått

När man målar med exempelvis grundolja och under tiden den ännu är våt målar med nästa färgtyp.

Den tid färgen är justerbar från det att den målats på en yta.

Övermålningsbar

Anger ungefärlig torktid baserat på praktiska provningar. För att kunna ge jämförande värden anges dessa tider vid bestämd temperatur och luftfuktighet. Lägre temperatur ger oftast en längre torktid. Hög luftfuktighet kan också förlänga torktiden för främst vattenburna färger. Färgens sluthårdhet kan ofta ta längre tid än vad som anges under rubriken torktid som närmast anger när färgytan är brukstorr/hanterbar.